Sagan om vildkvinnan Helhet

Det var en gång en vildkvinna kvinna som hette Helhet. Hon bodde i en liten by, i en liten stuga med en liten ateljé. En dag när hon vaknade stod hon inför ett val. Ett val som kunde forma resten av hennes dag.

Det var en regnig morgon och helst skulle hon vilja ligga kvar i sängen hela dagen. Hon nästan tvingade sig upp. Hon fick hjälp att resa kroppen genom den stora gäspning. Hon hasade sig ur sängen med trötta ben och gick till fönstret, tittade ut och frågade allsmäktiga Dagen vad det skulle bli för en dag. Dagen tog fram sin magiskt osynliga flaska, gned den i sin hand och framkallade en bilden av dagens två val. Dagen sa till henne med sin mörkljusa röst att hon själv fick välja. Hon viste inte om hon skulle bli glad av sin möjlighet att välja. "Ger det frihet eller ansvar att jag får välja", tänkte hon lite fort.

Dagen visade genom sin magiska lampa hennes två val och sa: ”Du kan välja att antingen sega i motstånd eller att säga JA till att skapa”. Framför henne stod två små personer med sitt unika tillstånd som väntade på att bli valda.

Vildkvinnan Helhet vill välja båda för att hon inte gillar att låta någon bli vald sist till laget. Ingen oavsett deras tillstånd är ju bättre än någon andra. Vi har alla lika värde. ”Hur ska jag kunna välja”, funderade hon på.

Hon vägrade välja. Det skulle göra ont i hennes

helhetshjärta. Smärta när hon såg att den som inte blev vald blev ledsen och kanske kände sig mindre värd.

Så hon frågade fröken Skaparglädje om hon ville måla. Hon sa ja och gick snabbt och tog på sig sin målardräkt. Sen frågade hon Herr Motstånd om han ville hänga på och börja med en kopp kaffe i ateljén. Han blev överraskad över att han fick hänga med med sin något svåra och bångstyrigs attityd. Kaffe gillar han det gör honom lite glad.

Med öppna armar steg de alla tre in i ateljén. Helhet, Fröken Skaparglädje och Herr Motstånd. Det roliga är att Fröken Skaparglädje är hemligt kär i Herr Motstånd. Hon gillar att busa med honom och kittla honom med sin energi. Vanligtvis blir han lite motsträvigare utanpå och tinar inuti. Han är också hemligt kär i Fröken Skaparglädje. Det skulle du dock aldrig se. Hon får honom att mår bra. Väcker honom till liv. Fast det skulle han aldrig erkänna. För han gillar sin buttra stil. I smyg beundrar han hennes sköna livsstil.

Väl inne i ateljén ser de sin vän Inre kritiker springa ikapp. Han vill också dricka kaffe och vara med, gärna alliera sig med Herr motstånd och kanske hacka lite på Fröken Skaparglädje.

Helhet mötte honom i dörren och sa att han är välkommen med ett villkor; att han låter Fröken Skaparglädje måla ifred. Att han får komma till henne, Helhet, om han ser något som han tycker Fröken Skaparglädje kan göra bättre. Att de vid dagens slut kan fråga om Skaparglädje vill ha råd och då får han träna på att säga det växande och fint.

Snipp snapp snut så var sagan slut 💖

// författad av

Konstantina Ikonomidou 230719